willingness -

Kopparspiral

Idag satte jag in en ny koppar spiral, tillbaka till den skiten. Mensvärk från helvetet och oregelbunden mens, jippi! Men det får jag ta. Inga mer hormoner. Enda som besvärar mig lite är att då jag tidigare hade kopparspiral var jag väldigt känslig mot stötar mot livmodertappen under sex. Räcker liksom att ha ont på ett ställe... Får hoppas det kanske inte blir så denna gången.

Har tagit fluoxetine i två dagar nu och känner inte av några biverkningar änsålänge. Antagligen inbillar jag mig men jag känner mig redan lite piggare och positivare.

Detta är andra mensen då jag använder mig utav m-kopp, gör ont när jag sätter in och tar ut men eftersom man inte behöver göra det så ofta så är det super! Så mycket smidigare och faktiskt fräschare än tampong.

Never stop thinking

2012-05-23 @ 22:16:26 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Första besöket hos psykologen

Tänker börja föra lite dagbok här igen. En tillfrisknads dagbok tänker jag se det som. Där jag bokför bättre o sämre dagar och olika behandlingar.

I nuläget har jag gått på akupunktur i ett par veckor. Vi ökar antalet nålar för varje gång. Sist hade jag 14, och imorgon ska jag dit igen..
Jag sluta med min p-ring för ca 2 månader sen och funderar på att sätta in kopparspiral. Som jag haft förut.. För jag känner en liten förbättring. Men det är långt långt långt ifrån bra. Tror inte jag skulle klara av att ha sex. Min kille tror att det blivit så pass bra.. Jag vill inte han ska fatta hur dåligt det är.

Idag träffa jag en psykolog för första gången, jag hoppades på att han kanske kunde skriva ut en medicin tryptizol. Som det är skrivit ska hjälpa vid smärttillstånd som tex mitt.

Men fokusen hamnade inte så mycket på det jag kom dit för, vestibuliten. Han frågade mer om ätandet, vikt, ångest och sådant. Och satt och hummade och verkade inte riktigt veta hur han skulle hjälpa mig.. Det slutade med att han skrev ut en annan anti depressiv medicin som endast har inverkan på humöret. Det verkar inte finnas någon hjälp mot det fysiskt onda. Det känns konstigt att jag ska börja på anti depressiv.. Så deprimerad är jag väll inte..:S jag är ju deprimerad och ledsen pga att jag har ont i underlivet! Skulle jag slippa det fyskikt onda skulle det psykiska försvinna.. Så jag tycker jag först o främst borde få ngt som tar bort smärtan. Men nu får jag väll acceptera det här och testa.

Never stop thinking

2012-05-21 @ 23:10:28 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lev livet

Det blir bara värre och värre för var dag som går känns det som.. Nu känns det som att ha ett öppet sår där nere.
Ser att folk går in och läser här trots att jag inte uppdaterar här särskilt ofta.

Till er som söker en blogg med "tips att gå ner i vikt" så har ni kommit helt fel. Eller kanske inte egentligen. Till er vill jag säga, sätt er inte i skiten. Har ni en frisk välfungerande kropp var tacksamma! Ät hälsosamt och träna lagom och tänk inte så mycket på vikthets! Jag har mått skit över min kropp gråtit skrikit inombords och HATAT mitt liv pågrund av att jag inte var tillräckligt smal. Legat och klämt i skinnet innan jag skulle somna, lindat hårt bandage runt magen för att straffa mig själv... Men nu, hade jag gjort VAD SOM HELST för att få åka tillbaka i tiden. Vara tacksam över att jag var frisk. Nu lider jag av något som kallas vestibulit. Jag kan inte älska med min pojkvän, då detta känns som en skärande kniv i underlivet. Ätstörningen har helt plötsligt blivit himmelriket, jämfört med nu. Så var tacksam! Är du frisk, låt för F*N inte ditt psyke göra dig sjuk! Det är du själv som gör valet. De som är sjuka fysisk, skulle gjort allt för att få vara i en sits där de faktiskt kunde välja att bli friska.

Var rädda om er själva och ha fortsätt aldrig att ha sex om det gör ont och ställ aldrig upp på att ha det även om ni inte vill. Och sluta ställa så höga krav, lev livet istället.

Never stop thinking

2012-02-01 @ 12:55:57 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Set me free

Att man lever dag efter dag efter dag. Ibland när jag går på gatan, på väg till jobbet eller kanske till gymmet, låter vardagen med alla denns måsten flyga förbi, kan jag få en overklighets känsla.

Vad håller jag på med?

Hur kan varje dag bli en normal dag? Vad skulle hända om man bara vägra? Sluta låta benen ta sig frammåt till måstena. Strunta i de man planerat att göra och bara dra! Köra till stranden och bara stirra. Inte bry sig ett piss. Inte bry sig om vad som skulle hända här näst. Inte bry sig om något.

Känna sig FRI.

Jag undrar hur det skulle kännas att vara fri.

Never stop thinking

2011-11-01 @ 13:11:47 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Örrrk

Jag är så groteskt, så äcklig, svullen, ENORM just nu.. Hur svag kan man egentligen vara? Jag vill jag kan jag ska. Jag ska.

Never stop thinking

2011-10-24 @ 11:27:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Likgiltig

Jag vill känna mig fri.
Jag vill känna frid.
Jag vill känna mod.
Jag vill känna hopp.
Jag vill känna lust.
Jag vill känna ett omedvetet leende på min läppar.
Jag vill känna ett spontant pirr i magen.
Jag vill känna styrka.
Jag vill känna kontroll.
Jag vill känna hur jag lyckas.
Jag vill känna hur byxorna blir större.
Jag vill känna ben.
Jag vill känna att jag duger.
Jag vill känna ingenting..

Never stop thinking

2011-10-02 @ 00:06:24 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Same shit, diffrent day

Vad ska jag skriva.. Känner att jag måste skriva, men vad? Ligger och försöker somna men det känns som det blir svårt inatt. Skulle jag sammanfatta mina känslor med några ord just nu skulle det vara: Illamående , obehag, hopplöshet, tom... Försvinna , en längtan av att bara få slippa mig själv. Jag vill bli fri, känna känslan av frihet. Ett pirr i magen av lycka. Jag tror hoppet är grymt viktigt för att man ska kunna resa sig upp, tro på det liv man lever. Jag orkar inte hoppas. Just nu ser jag inget hopp, det är det som gör det extra jobbigt. Aptiten är lika med noll just nu, jag orkar inte försöka vara frisk. Ibland känns det som att jag omedvetet strävar efter att må skit. Trycka mig själv ner i skiten, se allt det dåliga i livet. Det är precis som att jag tar för givet att det är så det ska vara. Jag är dömd till att aldrig få känna fulländad lycka. Jag blir så arg på mig själv! Varför? Vad håller du på med, skärp dig! Stå på dig! Lär dig vara stark! Du är så jävla patetisk. Jag tror jag behöver träffa någon.. Prata ut. Men det är ett så sjukt stort steg så det blir liksom aldrig av att jag har orken att ta det. Vad kommer hända om jag faktiskt pratar ut? Jag vill inte vara knäpp.

Never stop thinking

2011-09-25 @ 22:18:16 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tomhet

Där finns en dov sorg inom mig som jag ständigt måste kämpa mot. Den är precis som ett djupt sår som aldrig kunnat få läka helt ordentligt, där har bildats tjock ärrvävnad som ständigt gör mig påmind om att äkta lycka inte finns för mig.
Jag tror nästan det kvittar om jag så skulle få alla mina önskningar uppfyllda i denna värld.. Jag skulle nog ändå aldrig bli kvitt med den inre känslan av obehag. Där finns något fängslat inom mig som skriker, som inte står ut, som aldrig slutar skrika. Jag är så trött.

Never stop thinking

2011-08-24 @ 12:44:40 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Torsdag

Vandrat runder lite på stan idag och matupplägget blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Frukost: 1 rågskiva 20 kcal, 1 äggvita 19 kcal, lite philadelphia 25 kcal
Mellanmål: 5 sötmandlar 50 kcal
Lunch: 1 pepsi max 0 kcal, 1 äpple 50 kcal, 1 päron 70 kcal
Mellanmål: 1 äggvita 19 kcal, crunchy 200 kcal
Middag: 1 rågskiva 20 kcal, lite philadelphia 25 kcal, 1 blodapelsin 50 kcal

Träning: -

Totalt: 548 kcal

Never stop thinking

2011-03-03 @ 18:05:55 Permalink Day by day Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hälsosamma jag

Jag äter nu hyfsat normalt, tränar osv. Har dock ätit godis och annat onyttigt utan att bry mig, men nu vill jag få tillbaks kontrollen så jag tänkte det kunde vara kul att börja skriva här om ett hälsosam matintag och min träning.
Egentligen borde jag kanske starta en ny blogg men samtidigt känns det som man kan läsa min utveckling genom att behålla den här.

Dessutom så bryr jag mig inte särskilt mycket om läsare, jag skriver här för min egna skull.

Vill man gå ner i vikt ska man inte göra det genom hunger, ställer kroppen in sig på svält så sätter den in överlevnadsmekanismerna och kroppen kommer hålla hårt i fettreserverna.
Det verkar väll ganska logiskt visst?

Regelbundet intag, proteinrikt, kolhydratfattigt... Dricka mycket vatten, regelbunden träning. Detta tror jag på. Och att man ska kunna unna sig lite onyttigt ibland!

Jag väger 53,3 kg nu och planerar att väga 50 till sommaren. Jag vill bränna fett men bygga muskler. Det handlar helt enkelt om att jag vill bli av med de där små extra kilona:)

Never stop thinking

2011-02-12 @ 12:50:18 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tiden har gått

Ja tiden har gått och det var fruktansvärt länge sedan jag skrev något här.. Mitt liv har förändrats, tack o lov kanske jag borde tillägga. Jag vet Inte vad som fick mig att logga in och läsa på den här bloggen igen. Kanske för att jag känt mig lite nere idag, den pessimistiska deprimerade delen av mig finns fortfarande kvar, det är en del av vem jag är helt enkelt. Ja, i nuläget har jag pojkvän, vi träffades i maj juni och nu är vi inne i november månad..de nojjiga tankarna av att det kommer sluta upp med ett brustet hjärta för min del finns inom mig. Och det gör mig deprimerad, jag är sårbar och beroende av en annan människa för att mitt liv ska kunna rulla på. Det som jag så länge intalat mig jag inte ska tillåta.. Men idag läste jag ett ordspråk: "The best part in our life is also often The most difficult; dont let that stop you from choosing it." Det stämmer.. Men fyfan.. Vågar inte tänka på den dagen då jag förlorar honom, hemskt nog märker ja hur mitt inre försöker förbereda mig på det hela tiden . När det gäller träning och matvanor kämpat jag för att känna mig "frisk", det jag läser i mitt arkiv här är en tid jag försöker lägga bakom mig, man kan inte leva ett liv så. Men kontrollfreak är jag fortfarande o pressen på en snygg kropp har inte försvunnit. Jag äter gröt till frukost , mycket sallad, och har börjat träna mer styrketräning för att höja förbränningen och min ämnesomsättningen. Ibland äter jag ripped caps från wnt, de ska göra så förbränningen ökar och det känns som de faktiskt fungerar.

Never stop thinking

2010-11-21 @ 22:57:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Så dum, så dum..

Jag har bara en stor längtan, en strävan över att få känna mig nöjd med min kropp. Jag avskyr fett. Jag vill vara hälsosam. Jag vill kunna äta normalt och vara nöjd. Jag vill inte svälla för att jag unnar mig en normal dags matintag. Varför i helvete har jag förstört så för mig själv? Min ämnesomsättning är helt nere i botten så som jag har hållt på och svälta mig som yngre. Hur kan man vara så dum!! Jag fattar inte hur fan jag kunde vara så dum! Hellre lite mullig och en normal ämnesomsättning. Än att nu vara mullig pågrund av att jag tidigare gjort mig onödigt smal på ett onödigt vis. Jag skäms över att jag varit så dum..

Never stop thinking

2010-08-05 @ 00:54:56 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Failing

Jaha.. det har inte gått alls bra, överhuvudtaget. Känslan av att flyga bort från min kropp och stirra ner på den och sparka den sönder och samman är stark. Så stark den nog kan bli. Lägga sig under täcket och aldrig mera gå upp igen är en önskan. När fan ska det bli bra? Det blir bara sämre och sämre, och där finns ingen som kan hjälpa utan att man blir kvalificerad som ett totalt psycho.

Det är för mycket som händer just nu.. skolan dödar en. Jag har en jävla inflammation som gör att jag inte kan springa, det enda som får mig att må bra, det kan jag inte göra och har inte kunnat göra på länge! Blir galen. Så ja tankarna om att jag är stort fläskberg ligger ju på topp, det är nog det enda som ligger på topp.

Funderar på att sätta lösenord på bloggen, skriver den ändån bara som en dagbok, bryr mig inte ett skit om folk läser eller ej, nästan så att man skämms över tanken att andra ska sitta och läsa detta. Pinsamt och vara såhär nere i skiten. Varför kan jag inte bara leva livet och vara lycklig och nöjd? Jag önska jag kunde det. Jag önska jag var frisk så innerligt.
Men det är jag inte, kommer jag någonsin kunna bli det är en jävligt bra fråga..

Never stop thinking

2010-05-20 @ 22:26:55 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tacksam för det jag har

Nu är snart jullovet slut, det betyder att det bara är våren kvar tills det är sommar än en gång. Dvs. bikini.. ohyess..
Förra sommaren låg jag på 47 ngt. Denna sommaren tror jag jag satsar på 46 kg. Eller jag har iallafall tänk det. Men sen säger förnuftet något annat.

Jag måste sluta kränka, mobba, trycka ner mig själv. Jag kan inte fortsätta leva med att göra så mot mig själv. Alldeles för lång tid har jag låtit mitt liv förstöras av negativa hatiska tankar. Detta året tänker jag fokusera mer på det positiva och mycket mindre på det negativa.
Jag ska vara nöjd med det jag har. Det som händer i mitt liv. Jag ska satsa på att vara lycklig!

Dock tänker jag ju inte låta det göra mig fet. Nä, så duktig och mogen har jag inte blivit att jag slutat bry mig.
Men jag stryker det här målet med 46 kg iallafall.

Nu till våren tänker jag träna och ut och springa mycket, bygga upp nya muskler. Och fortsätta äta som jag gjorde på hösten.. det vill säga alldeles för lite för att vara normalt. Men med min förstörda ämnesomsättning så är det så jag får leva.

Hade bara velat spola tillbaks tiden till då jag var 13 år och oförstörd både fysiskt och psykiskt. Aldrig låta det förjävliga tillståndet jag var i då komma, vara stark och positiv istället. Så hade jag kunnat ha ett underbart mycket bättre liv under de senaste åren. Ångest på det...

Never stop thinking

2010-01-08 @ 18:41:41 Permalink Om mig Kommentarer (1) Trackbacks ()

Försvinna

Jag är trött på att må piss. Att ständigt gå och veta i bakhuvudet att något är fel. Man vet inte vad, bara att något är fel? Livet är fel.

Varför klagar jag, varför är jag så jävla egoistisk? Jag ska inte KLAGA! Jag ska vara nöjd med det jag har. Men jag går bara och fasar och är rädd över allt dåligt som kan hända mig. Världens största pessimist.

Jag är så trött på mig själv. Jag är trött på att vara så som jag är, alltid ständigt vara olycklig innerst inne. Något måste alltid vara fel med livet. Varför varför varför varför? JAG VET INTE.

Imorgon är det måndag, och jag vill bara känna hunger.. kontrollkänslan. Men jag vet att den inte är bra, den är inte rätt. Men jag vill bara känna det, något jag kan bestämma över själv. Ingen annan än jag avgör.

Det är bara att kämpa vidare. Och hålla självmordstankarna för mig själv. För dom är jävligt svaga och löjliga.

Never stop thinking

2009-11-08 @ 21:13:27 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()